När jag läste rubriken på DNs förstasida idag "Ansökningssajt kraschade - tredje året i rad", tänkte jag att de aldrig lär sig. När min sambo sa att han glömt söka till högskolan, så tröstade jag honom med att studera.nu alltid brukar krascha och därmed förlänga ansökningstiden en eller två dagar. Å vem hade rätt?

Även om det är sorgligt att studera-administrationen inte kan vara väl förberedda så är det glädjande att höra att verket hade fått in 46.000 ansökningar och i dag har det varit ännu fler. Tala om högkonjektur på högskolan! Jag pratade också igår med min gamla lärare från Högskolan som tyckte det var fruktansvärt med lågkonjekturen och att det på fel grunder folk börjar studera. Personligen tycker jag att studier är den bästa lösningen i en lågkonjektur. Om man vänder på steken så har kanske många nu istället fått chansen att studera samt fått uppmuntran till att äntligen komma igång. 

I kommentarsfältet till artikeln på DN förs också en livlig debatt om att studera.nu endast förlänger ansäkningstiden till kl 12 idag. Det gnälls åt båda håll på sajten där somliga menar att det är bra att tiden förlängs till kl 12 och därmed ska man inte klaga om man inte lyckades söka igårkväll. Andra menar att kl 12 är alldelles för lite tid för förlängning. Medan en annan grupp menar att de som inte hunnit söka nu, får skylla sig själva för att de var ute i sista sekund. Min åsikt är att det får ta tid innan man bestämmer sig för vad man ska läsa. Att plugga innebär en stor förändring och kostnad för somliga. Jag tycker också att framförhållning och planering kan vara att man planerar att söka sin utbildning den 15/4, den dagen då ansökningstiden går ut - det är planering! Man kanske har haft andra saker att tänka på. Även om studera.nu förlänger tiden generöst med fler timmar än vad avbrottet orsakade, så är det inte schysst att förlänga det till kl 12, då många faktiskt jobbar. Var är flexibiliteten??  Först gäller det att informera om förlängningstiden och därefter att kompensera med ytterligare tid. Dessutom så får man aldrig anta att alla är lediga och kommer åt en dator för att söka på dagtid. De som drabbades var de som under kvällstid försökte ta sig in på sajten. Därför vore det mer än rättvist att studera.nu är tillgängligt även vid denna tid idag. 

Byråkrati ska inte försvåra för användarna - utan underlätta. 

Jag vill också passa på att uppmärksamma något som Unionen skriver på sin hemsida "Gör krisen till ett kunskapslyft". Satsa på framtiden och ge möjlighet till kompetensutveckling i arbetet det tycker Unionen. Unionen har därför lagt fram ett förslag som innebär att företaget och staten under de närmaste två åren delar på lönekostnaden under utbildningstiden som ett alternativ till uppsägning. Vinsterna är många och vinnarna minst tre – den enskilde individen, företaget och samhället. Individen får minskad risk att bli arbetslös, större möjligheter till nytt jobb och bättre löneutveckling på sikt. Företaget ökar kompetensen hos de anställda, minskar behovet av att varsla och får stöd till produktivitetsutveckling. För samhället är vinsten given i form av minskad arbetslöshet och kostnaderna för denna. Unionens förslag kostar pengar, knappt tre miljarder. Men arbetslöshet kostar ännu mer, för samhället och inte minst för individen.

Varje år är det ca: 25 000 studenter från Sverige som läser vid ett utländskt universitet. De flesta ordnar sina utlandsstudier själva men många åker också som utbytesstudenter från en svensk högskola. En sak är de flesta som läst utomlands ense om – får du chansen att åka ut och studera i ett annat land, ta den! Att leva i en främmande miljö, knyta kontakter och få nya kunskaper berikar och utvecklar. Utlandsstudier ger internationella erfarenheter och språkkunskaper som man också har nytta av senare i arbetslivet.

Planering av dina utlandsstudier

Planeringen av dina utlandsstudier är en stor och viktig del av resan. Man bör räkna med att det tar tid att söka information och kräver en hel del. Detta är också en förutsättning för att dina utlandsstudier ska bli bra. Om du ska ordna utlandsstudierna själv kan det ta upp till ett år att förbereda, söka och bli antagen till studierna. Åker du som utbytesstudent behöver du inte riktigt lika lång framförhållning, men var ändå medveten om att det är bra att vara ute i god tid.

Bildtext: Fundera över varför du vill studera, vart du vill studera och vad utbildningen ger dig i framtiden.

Frågor du ska ställa dig för att trivas och få ut det bästa av dina studier:
* Fundera på varför du vill studera utomlands.
* Är det för studiernas skull eller är det något annat som lockar dig?
* Vad vill du läsa och var finns utbildningen?
* På vilket språk vill du studera?
Tänk också över vilka förväntningar du har på studierna och hur du kan förbereda dig.
* Ta reda på så mycket du kan om de olika möjligheterna, jämför kursutbud, antagningskrav och kostnader.
Fundera också på tidsaspekten.
* När vill du åka iväg och hur länge vill du vara borta? * Vad vill du göra efter dina studier? Denna frågan är väldigt viktig att ta med i planeringen, så man får ut så mycket som möjligt med sitt utbyte.

Kontakta studievägledare

Det är bra att tala med någon om dina planer på att studera utomlands. Alla svar finns inte på en plats så sök information på många olika ställen. Ta kontakt med en studievägledare till exempel på din skola eller högskola. Berätta om vad du vill med dina studier och utlandsvistelsen.

Bildtext: När du har bestämt dig, kan det ta upp till ett år av förberedelse.
Prata gärna med andra studenter som tidigare studerat utomlands och ta kontakt med en studievägledare för mer information.
 

Flera möjligheter till att studera utomlands

Du kan studera utomlands på flera sätt. Du kan delta i ett utbytesprogram genom din högskola eller genom någon organisation som förmedlar kontakter och utbyten. Du kan också ordna dina utlandsstudier helt på egen hand som så kallad free mover. Inom ramen för utbytesprogrammet Erasmus kan du också få möjlighet att praktisera hos arbetsgivare i Europa som universitetet har avtal med.

Utbytesprogram

Som utbytesstudent läser du en del av din svenska högskoleutbildning utomlands. Fördelen med att studera utomlands genom ett av högskolans utbytesprogram är att du får tillgodoräkna dig dina utlandsstudier i den svenska utbildningen. Du behöver inte heller betala någon terminsavgift. Dessutom får du hjälp med mycket praktiskt arbete, till exempel ansökan och att skaffa bostad.

Internationella utbytesprogram

Det finns flera internationella utbytesprogram för studenter. Erasmus och Nordplus är exempel på program som de flesta svenska universitet och högskolor deltar i. Erasmus erbjuder utlandsstudier i europeiska länder medan Nordplus erbjuder studier i Norden. Det finns också program för utbyte med andra delar av världen. Allmän information om internationella studentutbytesprogram finns hos Internationella programkontoret. Information om Nordplus hittar du även hos Nordiska ministerrådet.

Högskolans egna studentutbyten

De flesta universitet och högskolor har dessutom egna avtal om studentutbyten med utländska universitet i hela världen. Du kan vända dig till din institution eller en internationell samordnare på högskolan för att få veta vilka utbyten som finns. Den ämnesansvariga eller studievägledaren vid institutionen kan ge dig information om hur studierna kan tillgodoräknas.

Ordna utlandsstudierna själv

Att själv ordna sina utlandsstudier ger stor valfrihet. Du bestämmer var och vad du ska studera och om du ska läsa hela eller bara en del av utbildningen utomlands. Men att ordna utlandsstudierna på egen hand ställer också krav. Du måste själv skaffa all information och hålla kontakten med universitet och myndigheter. Du sköter kursval, ansökan och allt annat själv. Det tar mycket tid.

Goda språkkunskaper en förutsättning

Tänk på att du måste ha goda språkkunskaper för att kunna följa undervisningen i ett främmande land. Studierna sker ofta på landets eget språk, men det finns undantag. Vissa utländska universitet anordnar förberedande språkkurser på olika nivåer. Ta kontakt med det universitet du är intresserad av för att få information om dessa kurser. Genom Utrikespolitiska institutet kan du mot betalning beställa allmän information om världens alla länder. Utrikesdepartementet ger både råd och reserekommendationer inför utlandsresan.

Visum och uppehållstillstånd?

Ska du studera i ett annat EU-land (gäller även Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz) i mindre än tre månader behöver du varken visum eller uppehållstillstånd. Däremot måste du ha ett giltigt pass. Om studieperioden är längre än tre månader har du rätt att få uppehållstillstånd. Då måste du vara inskriven vid ett universitet som är godkänt av utbildningsmyndigheten i studielandet, ha en sjukförsäkring och tillräckligt med pengar att leva på.

Så betalar du dina utlandsstudier

Gör en budget där du försöker uppskatta hur din ekonomi kommer att bli under utlandsstudierna. Räkna till exempel på kostnader för resor, visum, boende, terminsavgift, inskrivningsavgift, kurslitteratur, försäkring och levnadsomkostnader. Fundera också på hur du kan förbättra dina inkomster. Ska du ta extra studielån? Finns det stipendier du kan söka? Det finns möjlighet att få delfinansiering till språkliga förberedelser inom ramen för utbytesprogrammet Erasmus.

Studiemedel

Reglerna för att få studiemedel vid utlandsstudier liknar dem för studier i Sverige. Men det finns några viktiga skillnader. Det beror på att utbildningssystemen och förutsättningarna inte är likadana överallt. Centrala studiestödsnämnden, CSN, är den myndighet du ska vända dig till för att få information om studiemedel. Där ansöker du om studiemedel och där kan du få veta mer om vilka krav som ställs på dig. Ibland vill det utländska universitetet veta om du kan finansiera dina studier. CSN kan utfärda ett intyg som visar att utbildningen ger generell rätt till studiemedel. Det finns grundläggande krav som alla som söker studiemedel för utlandsstudier måste uppfylla. Du måste studera på heltid, och utbildningen ska pågå i minst 13 veckor. Utbildningen ska också hålla så kallad godtagbar standard. Grundkravet är att utbildningen ska vara erkänd av utbildningsmyndigheterna i studielandet. Vid sidan av detta finns också speciella krav beroende på vilket land du studerar i, utbildningsform och utbildningsnivå.Bidragsdelen för studier utomlands är samma som för studier i Sverige. Däremot varierar lånedelen beroende på vilket land du ska studera i. Du kan också få låna extra pengar till resa, försäkring och terminsavgift.

Bildtext: God planering lönar sig. Sök stipendium, kolla med CSN och hör om studiemedel.

Försäkringar och bostad

Andra viktiga saker att tänka på är att se över dina försäkringar. Viktigt är att ha ett heltäckande försäkringsskydd under utlandsvistelsen. Se till att du har en bra olycksfalls- och livförsäkring samt en ansvarsförsäkring. Se också till att söka bostad i tid. De flesta utländska universitet hjälper internationella studenter att hitta bostad. Kontakta det universitet du vill studera vid och fråga om vilken bostadsservice de har.

(Källa: Studera.nu)

mysos

Vi har många gånger hört talas att företag och religiösa grupper startar friskolor med vinstintressen. Lärarnas Riksförbund har länge debatterat i frågan om att höja den svenska skolans kvalitet och oberoende och att vinstintresset hotar skolan. Som stöd har också författaren och journalisten Jan Guillou gett sitt stöd i frågan där han menar att ”Skolan får inte tas över av affärsdrivande cyniker”. Ordföranden för lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner säger att ” det måste bli mer ordning vad gäller vem som har ansvaret för skolan. Kan skolor läggas ut på entreprenad och skänkas bort till privata intressen utan insyn och kontroll? Kan vem som helst få driva en skola?”. Metta Fjelkner. menar, liksom Jan Guillou, att vinsterna i friskolor ska gå tillbaka till verksamheten – och inte delas ut till aktieägare. Skolans uppgift låter sig inte skötas som en produktionsindustri, vilken som helst, säger Metta Fjelkner.

Några som också har uppmärksammat hur enkelt det är att starta friskola är SSU Borås. Den 16 juni skickade SSU Borås in en ansökan till skolverket om att starta en politisk friskola, ansökan väntar nu på behandling. Ansökan är ett sätt att testa det svenska systemet för friskolor. Varken Anders Österberg eller resten av SSU Södra Älvsborg är särskilt förtjusta i det system som idag finns för friskolor i Sverige. ”Vi har skaffat oss det liberalaste och mest gynnsamma systemet för friskolor i hela Europa. Det är inga problem för religiösa organisationer att driva egna skolor eller för privata vinstintressen att tjäna pengar på utbildningssystemet. Får vi komma igång med vår skola så kommer alla pengarna i vår friskola att gå till undervisningen. Vi tycker det är fel att våra gemensamma skattepengar via friskolorna som nu går rakt ned i fickorna på privata företag som gör profit på undervisning”, säger Anders Österberg ordförande för SSU Södra Älvsborg. Detta är dock inte första gången som SSU ansöker om att få starta friskola. Redan 2004 lämnades en ansökan in om att få starta en socialistisk friskola då i Stockholm, dock avslog Skolverket ansökan. ”Den gången var det kanske mer en ploj. Nu har vi en verkligt seriös ansökan med en ideologisk profilering där vi betonar allas lika värde, gemenskap och trygghet”. säger Anders Östberg.

SSU: s förbundsordförande Jytte Guteland bekräftar att detta är en seriös ansökan, men att syftet är att skapa debatt kring friskolorna. ”De reaktioner vi mött i Borås är att många är skeptiska till lämpligheten i att driva en skola med politiska motiv. Samma skepsis bör man ha inför skolor med ekonomiska eller religiösa motiv” menar Jytte Guteland. Anders Östberg och SSU poängterar att de egentligen är emot friskolor. ”Skolor ska inte konkurrera med varandra genom marknadsföring. Det ska inte skattepengar gå till. Det skolan ska syssla med är att ge eleven kunskap”, säger Anders Östberg. Friskolan i Borås kan starta hösten 2009 och ska kunna ta emot 20 till 60 elever. Antagligen kommer SSU inte driva igenom förslaget, utan endast försöker få upp en diskussion på hur lätt det är att starta friskolor. Jag tror man vill se en ändring i skolverket och en tillsyn av de som ansöker om friskolor.

Läs mer på:
Lärarnas Riksförbund: Vinstintressen hotar skolan
GP: SSU vill starta friskola
AF: SSU vill starta friskola igen
DN: SSU vill starta socialistisk friskola - även i Stockholm
Expressen: SSU vill starta socialistisk friskola

Bildtext: Lätt att starta friskolor och dåliga kontroller? Kommer alla barn i Sverige få likvärdig utbildning?